Kommunikationer och hållbart stadsbyggande

Inte kunde jag ana att mina visioner så snabbt skulle besannas! I onsdags (den 14 april) talade jag några minuter på ett seminarium på KTH som handlade om transporter (spårbilar) och utbyggnadet av Albanao som avses att bli något extra utifrån hållbarhetsperspektivet. Stockholms resilience center tillsammans med KTH (arkitekter) mfl har utformat ett förslag med vissa självklara inslag - våtmarker, biotoper för nötskrikor, självförvaltning etc. Bra! Men, enligt min åsikt så silar man mygg och sväljer kameler! Mycket blir bara symbolhandlingar! Dessutom inget nytt tänkande (i alla fall inte för en samhällsgeograf). Den största miljöbeslastningen utgöres av personalens (och för den delen även studenternas) resor i tjänsten som till stor del sker per flyg. Där menar jag att om vi skall vara ett pionjäruniversitet inom miljöområdet så kan vi inte fortsätta denna typ av resande. Jag föreslog ett "Vetenskapsledar- torn" på Albano där den modernaste kommunikationstekniken för virtuella möten skulle installeras (skulle både vara en symbol/metafor/landmärke) och ha en reell praktisk betydelse. Alltså fungera som en ledarcentral för vetenskapen - arkitektoniskt se ut som ett flygledartorn men egentligen något helt annat! Nu har vi också upplevt flygets sårbarhet. Låt detta bli en tankeställare, tänk utifrån både ett helhets- och hållbarhetsperspektiv dvs utifrån ett geografisk synsätt.