Plankan och Slussen

Plankan och Slussen - dessa ärenden ligger nu hos Mark- och miljööverdomstolen för en sista prövning. Båda detaljplanerna är överklagade av olika skäl. Intressant är när det gäller kvarteret Plankan (på Södermalm i Stockholm) att Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen har totalt olika bedömningar vad gäller ljusförhållanden, bullernivåer, partiklar i luften från trafiken, lekytor för barn på gården etc etc. Med förtätningen på gården i Plankan samt påbyggnaden på de befintliga husen, så enligt domstolen försämras boendemiljön så väsentligt att detaljplanen måste upphävas dvs domstolen gick helt på de klagandes motiveringar.
I Slussen gällde det avvägningen mellan enskilda och allmänna intressen, där det enskilda intresset skulle lida alltför stor skada om huset framför KF-huset byggs.
Fortsättning följer.

Bostadsbristen

Fler bostäder om hyresregleringen avskaffas?

Orsakerna till bostadsbristen i fr.a. Stockholm beror till stor del på att vi sedan 40-talet har en hyresreglering ,hävdar många inte minst i flera inlägg i SvD.
Enligt ekonomisk teori så försvinner naturligtvis bristen om vi konsekvent inför marknadshyror dvs den som är villig att betala den högsta hyran  får hyra lägenheten. Besittningsrätten ska då också avskaffas så att om det vid ett senare tillfälle kommer någon som vill betala mer så ska den personen ha rätt ta över kontraktet (viss uppsägningstid bör finnas exemplevis en månad).  Genom detta system blir det "balans" - jämvikt! Ett annat resultat enligt förespråkarna är att då skulle det byggas många fler hyreslägenheter (istället för bostadsrätter eller ägarlägenheter). Nu ska det sägas att det för närvarande och under de senaste åren har byggts och byggs ca 50% hyreslägenheter och lika många bostadsrätter (endast några få ägarlägenheter).
Jag kanske för tydligehetens skull inte förordar ett system enligt ovan. Marknadsanpassade hyror införs för närvarande successivt,  dock enligt många politiker i Alliansen alldeles för långsamt. Hyrorna idag i nyproduktion ligger på en "marknadsnivå" och det har t.o.m. blivit svårt att får dessa uthyrda, i alla fall har unga hushåll det knepigt att betala dessa hyror (de som står i bostadskön). Mellan 10- 15 tusen kr per månad  för en tvåa är vad det kostar i nyproduktion.
Sedan,  som spelar in i sammanhanget är  Stiockholm stads markpoltik men det får bli i ett annat inlägg. 

Slussen - nu tas beslutet

Det verkar som om inget kan förändra eller stoppa beslutet att antaga detajplanen för Nya Slussen den 12 dec 2011 i kommunfullmäktige. De tre oppostiotionspartierna säger nej och vill ha ett omtag. Mp försökte genom förhandlingar att påverka och förbättra förslaget men stadsbyggnadsborgarrådet Regina Kevius (m) sa nej till alla förbättringar - nu fick det vara nog! Förhandlingsinviten var tydligen inget värd - ett spel. Lågvattenmärket i debatten har dock stadsmiljöborgarrådet Per Ankersjö (c) som inte kunde förstå hur man kunde försvara en "pissoar". Staden har ju varit en usel fastighetsförvaltare av Slussen (tänk om en privat fastighetsägare betett sig på det viset, då hade det blivit föreläggande och kanske tvångsförvaltning mm). Staden har medvetet låtit Slussen förfalla - stängt alla toaletter mm. Bara det är ju faktiskt en skandal! Betänk hur mycket pengar man "sparat" genom detta förfarande.
En dag kommer forskningen att visa vilka mekanismer som lågt bakom byggandet av Nya Slussen.
"Keywords" i det sammanhanget blir prestige,makt, skendemokrati, lönsamhet, handlingskraft, världklass etc  

Slussen - nu är det bråttom

Trafik- och miljöborgarrådet Ulla Hamilton (m) uttrycker med emfas det som vi väntat på skall sägas från förespråkarna av det framlagda förslaget till nytt slussen "nu måste vi sätta ner foten" - slut med debatt, nu får det helt enkelt vara nog! Att det har kommit fram en rad olika nya kreativa förslag och att debatten pågått i decennier blir ett starkt argument för att genomföra ett undermåligt förslag! Ofta går det till på detta sätt i plan- och beslutsprocessen när det gäller stora projekt (jämför med exempelvis Kungshattsleden/yttre Tvärleden/Västerleden/Förbifart Stockholm).
Trots tre arkitekttävlingar mm så sluts ändå processen för snabbt och de flesta känner sig illa till mods - det är är inte bra men vi kör ändå! Det är mycket vi har att lära från plan- och beslutsprocessen bakom nya Slussen. Många känner sig missnöjda, kollektivtrafikanterna, cyklisterna, fotgängarna, funktionshindrade (världens mest tillgängliga stad?!), estetiskt sinnade planerare och arkitekter, kulturbärarna (vårdandet av kulturarvet och riksintresset),m.fl. Möjligen tycker vissa bilister att det med förslaget blir bättre framkomlighet, "rakare" sträckning (inte en massa snurror) och lättare att ta sig från Östermalm till Ingarö.
Samtidigt diskuteras Arkitektur-Stockholm - ett märkligt dokument var finns målformuleringarna förutom att Stockholm skall vara och bli av världsklass! Debatt på Färgfabriken tisdag den 13 sept kl 14.00 om Arkitektur Stockholm.
Vi kanske ses?

Visioner, program och verklighet i Stockholm

 Det tycks som om gapet mellan vad vi (ofta ansvariga politiker) säger sig vilja göra och vad de i praktiken gör blir allt större.. Inom miljöområdet är detta fenomen ofta förekommande och nu även speciellt inom stadsbyggnaden i Stockholm. Jag har har vid ett flertal tillfällen efterlyst vad säger stadsarkitekten om den stadsbyggnad som pågår i Stockholm (och som rimmar väldigt illa med det förslag till arkitekturprogram som för närvarande är ute på samråd). Överensstämmer exempelvis stadens förslag för nya Slussen med arkitekturprogrammet? Plus en rad andra projekt i Stockholm - där den ledande principen är att den som betalar mest för marken får bygga. Stadens nuvarande stadsbyggnadsideologi går ut på att tjäna så mycket pengar som möjligt. Frågan är vad pengarna skall användas till men en säker gissning är till motorvägsbyggande exempelvis Förbifart Stockholm (fd Västerleden) som kommer att kosta minst 30 tusen miljoner (30 miljarder). På köpet kan det dessutom resultera i att världsarvet Drottningholm stryks på världsarvslistan beroende på att motorvägen och breddningen av Drottningholmsvägen gör intrång i världsarvet. Men, det anser tydligen de beslutande politkerna (Alliansen) att det är värt - Bilstaden Stockholm  först och främst! 

Slussen - styrt av trafikingenjörerna.

Slussenförslaget är en sorglig historia! Man har kritiserat dagens Slussen att det endast är en stor trafikkarusell som utgjorde lösningen på den allt ökande trafiken på 1930-talet. Nu skulle det bli något helt annat! Och vad har det blivit (detaljplaneförslaget som nu är utställt), jo en betydligt sämre trafiklösning utifrån ett hållbarhetsperspektiv än den nuvarande 1930-tals lösningen. Ola Andersson skriver i SvD (14 juni) att det nu liggande förslaget "är illa genomtänkt, bygger på obefintlig analys och tillgodoser knappast andra krav än snävt trafiktekniska". Förslaget påminner mest av allt trafiklösningarna vid Tegelbacken! Jag håller med och har vid åtskilliga tillfällen efterlyst en gestaltning, en stadsbyggnad värd namnet. Var är den sociala hållbarheten (exempelvis tillgängligheen för funktionshindrade), var är den ekologiska (miljömässiga) hållbarheten, var är den kulturella hållbarheten? Titta på modellen (eller ritningarna) på den stora trafikytan i Gamla Stan (nya Tegelbacken) där en trafikled går österut (Skeppsbron) och en västerut (Munkbroleden) dvs en ringled runt Gamla Stan. Jag tror att det är den enda staden i världen som ha en ringled (motortrafikled ) som kan skryta med att den går runt Slottet och Storkyrkan. Och vad blir det för miljö under bron vars bredd är lika bred som Essingledens bredaste del (42 meter)? Där planeras enligt modellen uteplatser (med servering/restaurant).
 Är det här förslaget av Världsklass, kommer världens turister och fackfolk att resa till Stockholm för att se och uppleva nya Slussen när det står färdigt? Vad säger stadsbyggarna, stadsarkitekten?

Stockholms markpolitik

Att det är pengarna som styr mycket av Stockholms stadsplanering är väl ingen nyhet. Exploateringsnämnden i Stockholm har i år ett beting på 1000 miljoner (en miljard kr). Inkomsterna kommer bl.a från försäljning av stadens mark (där det mesta köptes av förutseende politiker för mer än hundra år sedan). Den marken säljs nu till exploatörer (byggare  mfl) till högstbjudande som sen bygger på marken och sedan oftast säljer vidare. Bostäderna blir oåtkomliga för personer med låg- och medelinkomster. De har inte råd att köpa.
Resultatet av processen blir i flera fall en icke önskvärd stadsbyggnad (samhällsbyggnad). "Vinsten" ska staden ha till att delfinansiera och bygga dyra motorvägar och det sker enligt min mening på bekostnad av dålig kvalitativ stadsplanering (som ofta sker på grönområden, skolgårdar, bollplaner för spontanidrott etc). Dessutom kan det ju inte bli fråga om att bygga mindre bostäder till rimliga hyror som idag efterfrågas mest av yngre personer som sin första bostad.
Stockholm försitter sin utomordentliga möjlighet att bygga inte bara för de med höga inkomster och förmögenheter dels genom att staden äger marken dels genom de kommunala bostadsbolagen dels också genom planmonopolet (som alltid finns men endast delvis kan användas som styrmedel).
Marknadens rationalitet härskar inom stadsbyggandet och bostadspolitiken. Här finns många förlorare.